Hur blev det att jag började fundera över en operation? Jo, en bekant till mig har gjort operationen i Gällivare förra året och har nu gått ner över 50kg. Hon har förändrats otroligt, till och med på rösten! Det blev en funderare, jag hade försökt gå ner med Atkins 20 kg men gått upp dem igen och var på med Sten Sture Skaldemans Gi-noll och jag bara kände att det går inte längre, jag orkar inte själv. För henne var väl inte viktnedgången någon kamp, kan äta i stort sett vad som helst bara hon tuggar ordentligt och hon erkänner att hon slarvar men har fortsatt att gå ned i vikt. Hon var ungefär i samma storlek som jag är nu och hon hade också försökt allt som finns i dietväg. Det är den inre spärren jag saknar, inte att jag hetsäter bara tar stora portioner och tar om. Känner inte hunger, och det gör man tydligen inte efter operation heller och det märker jag på min bekant också, därför lätt att fortsätta slarva med maten.
Det är nog mina största problem: oregelbundenhet och när det väl blir något så blir det så mycket av varan....
Weah, nu hittade jag hit! Trevligt få läsa lite av din historia!
SvaraRaderaSjälv förändrades även mitt huvud efter op, maten är inte viktig längre, därför står mobilen på larm 10.00-12.00-14.00-17.00-19.00. Och visst slarvar jag, missar med hela timmar att äta.
Men det återstår att se hur din resa blir, jag håller tummarna för dig! Mvh Marie aka "Fattymary"
Hej Marie! Välkommen hit, trevligt att du poppade in på sidan! Jag är rädd att jag skrev fel adress till dig, lite ny på blogspot, har ej riktigt full koll på läget måste erkännas!
SvaraRaderaIntressant, en till med mobillarm! Ja, det grundproblemet med hungerkänslan som inte finns är ofta kvar har jag förstått, tackolov för mobiltelefon (tycker inte det alltid kanske, men nu är den bra!)
Som sagt, Välkommen!