Tiden går...

Ja. Det inte bara går, utan rusar förbi.
Hörde en bra förklaring när jag kollade en kväll på dumburken, Fredrik Lindström som hade en gäst som sa att när du är 5 år är 1 år en stor del av ditt liv (1/5) och ju äldre du blir desto mindre del blir ett år tex 1/40. Så det är inte konstigt att ett år går fortare ju äldre du blir...
Jag har funderat en massa. Över relationer.
Relation till mat. Till jobb. Till träning. Doch framför att till människor. Jag har en förmåga att gå så in i vassen hårt på allt. Ingen måtta på något och kan vara så naiv. Nu inser jag hur många gånger jag blivit utnyttjad, och det är ju mindre roligt. Att det finns sociopater och manipulerande personer. Inte vackert. Tack och lov är det inte ofta det händer och jag hoppas att jag lär mig att upptäcka sånt snabbare framöver.
För min egen del har jag bara fått lite "bränt skinn". Men hur ska jag göra med den personen som verkligen inte förstår vad den andra hälften säger om henne när hon inte är närvarande. Eller deras relation, att den är bekväm för stunden när jag vet att så inte är fallet för den andra, då personen framför mig säger att relationen de har är något den personen inte varit med om tidigare. Att denna person skulle bli helt slut om relationen skulle spricka. Alla flörtar, allt spel? Ska man lägga sig i? Och om personen ifråga vet om att man är en sk. Heartbreaker, men endå är så elak(?) att man använder det? Eller ska ballongen få spricka av sig självt?
Ja. Det kan jag ju fundera på...
/Cinn