Fortfarande viss frustration

... men nu något mer hanterbart. Saker och ting väntar fortfarande på sin "upplösning".

Det är nu 2år sedan jag tog beslutet om GBP, beställde tid hos distriktsläkaren och remissen till kirurgen skrevs.
Tänk, 2år redan!
Jag minns hur det var att:
- inte kunna jogga. 60kg extra att släpa på. Snacka om att springa för 2!
- ha svårt att knyta skorna.
- förnedringen av att behöva be om en bältesförlängare på flyget.
- att vakna på morgonen och behöva leda igång kroppen, smärtan under fötterna vid de första stegen.
Allt det är borta. Man kan lugnt säga att jag fått ett nytt liv!
Tack!

snart tvåsiffrig?

Fasen vilket intensivt liv det har varit igen! Har tokflyttat, jympat och sovit. Varje minut har utnyttjats de senaste dagarna. Och jag tror att det märks på vågen, men eftersom den är nedpackad lär det dröja ett tag innan vi får svar på den frågan... Spännande!