... börjar smyga sig på. Tackolov för hundpromenader, som man kan ta nu som hundvakt. Det spelar som ingen roll vilken tid på dygnet, det finns alltid en hund som kan tänka sig gå ut och gå för att lugna sinnet.
Funderar på om det finns någotslags mönster. Först en massa funderingar och sedan denna rastlöshet, lika påtaglig som ett kliande eksem. Man börjar klia lite, och så växer det till något som inte går att tolerera. Jag måste ut en vända. Det är inte så långt till september och Skottlandsresan, får passa på att andas annan luft och inspiration då.
Full träningsdos får jag också i slutet på augusti då jympan drar igång på allvar. I år ska jag leda 2 pass/vecka mot förra säsongens 1½ pass (dvs växla mellan 1 pass/vecka och 2 pass/vecka).
Fjällvandring kanske? Kan det vara något? Komma bort från tv, dator och mobil? Avtrubbning. Ännu mer tankar? Vågar man?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar